nästan alltid.    Men nån gång då och då har jag glömt.. jag är ju bara människa.

Men idag när min vän kramade om mig, pussade mig på kinden och sa allvarligt

- Lova mig att du gör det, du behöver det........ då lovade jag och höll det.

Med gråten i halsen körde jag hem . Gråtfärdig för att någon VERKLIGEN bryr sig om och är rädd om sin kompis. Gråtfärdig för att jag helt enkelt är trött.

  Så nu sitter jag här med min kopp te

Kroppen har fått en peeling, benen är rakade, tånaglarna nymålade och hela jag är insmord i Shea smör!!!    Jag är fortfarande trött.... men på ett skönt och behagligt sätt.

Funderar på hur korkad man är som inte tar vara på sig lite oftare. Varför man alltid måste räcka till på alla håll & kanter. Om jag inte respekterar min kropps önskan om lugn och ro.... vem ska då göra det?? Vännen som läser av mig och ser hur trött jag är???  Det är ju inte klokt så korkad man är. Det är bara jag som har ansvar för att mitt fysiska och psykiska tillstånd ska må bra, så är det ju bara.

Så jag lovar mig själv här och nu att jag ska börja lyssna bättre på mina egna signaler. Världen klarar sig utan mig en stund och jag är faktiskt värd lite egen tid.  

Såg att min underbara man plockat in en blomma till mig när jag kokade mitt te. Det är kärlek för han tycker att jag rensar trädgården på alla fina blommor genom att plocka in dom.

Ni kommer ihåg att jag var på brunch häromdagen hos en god vän. Jag kan lova att det var mysigt....

Kakan var helt underbar!! Rena fröjden att äta..... vi döpte den till:

"Himlen kan vänta". Och det bästa  mina vänner är att om man frågar min vän så kan hon baka en sån på beställning. Hon är min lilla "mini Leila" och den som ser till att bilringen runt midjan aldrig försvinner hahaha....

Nu så mina vänner ska jag prata lite med min älskade dotter och sen fortsätta att ta vara på mig själv !!

Carpe Diem / Maggan